Förolämpande av Nilen

För den mycket kända Egyptiska sångerskan Sherine Abdel Wahab, väntar rättegång för ett skämt om att Nilen bär på sjukdom. Vid ett framträdande i Förenade Arabemiraten i januari då hon blev ombedd att sjunga en sång som heter "Har du druckit från Nilen?", som antyder sambandet att den som en gång druckit av Nilens vatten alltid återvänder till floden, sa hon att "Nej, då kan man få schistosomiasis. Drick Evian istället, det är bättre." Musikersyndikatet har avstängt henne från framträdande i Egypten pga detta.

Sherine hävdar att det var ett skämt, men det tolkas alltså officiellt som uttryck för hånande av Nilen, och därmed bristande patriotism. Man kan med fog säga att det är mycket lågt till tak då det gäller Egyptens värdighet. Skämtet är väl ganska harmlöst, men, precis som med alla genuina skämt, ligger det en hel del allvar bakom.

Nilen i Cairo. Fotot taget söderut från Qasr el Nil Bridge.

Eget foto. All rights reserved.

Nilen är ju ändå alltid Nilen. Världens mest berömda flod fortsätter att i upphöjt majestät rinna som vanligt, helt oberörd av mänskligt käbbel.

Läs också:

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

- - -

Uppdaterad 28 februari 2018:

Sherine har nu dömts till 6 månaders fängelse plus böter för sitt "brott". Domen kan överklagas, och så kommer säkert att ske.

Hepatit C i Egypten

Hepatit C är en virussjukdom som på sikt kan förstöra levern och ge skrumplever eller levercancer, förutom en massa andra symptom. Den orsakas av ett virus som framför allt överförs vid kontakt blod-till-blod. Sjukdomen förekommer mångenstädes men är mycket vanligare i Egypten än i något annat land. Det mest effektiva läkemedlet är det relativt  nya Sofosbuvir, men det kostar så mycket att det i stor utsträckning inte används. I Sverige beräknar man att en tremånadersbehandling kostar ca 360000 Kr. Inte ens där, med svensk sjukförsäkring, kan man ännu få Sofosbuvir i hela landet, i den fattiga världen är det helt orealistiskt.

I Egypten försöker man lansera en billigare behandling, och har även planer på en medicinsk turism, dvs att folk ska komma utifrån för att få en relativt billig och bra behandling mot hepatit C. Hur det ska gå återstår ännu att se. Som jag sagt många gånger förut, avståndet mellan ord och handling är mycket stort i Egypten - det byggs många luftslott.

Det finns inget vaccin mot hepatit C. Men varför får man sjukdomen?

Smittan överförs, såvitt man vet, huvudsakligen genom kontakt med blod. Ta inte emot  blodtransfusion eller transplantationsorgan i Egypten. Var försiktig med injektioner, nålen måste vara ny. Undvik att tatuera eller pierca dig.

Dålig steriliseringspraxis i sjukvården kan också vara en orsak. För att inte skada den (som man tycker) dyra utrustningen, använder man undermåliga steriliseringsprocedurer, vilket går ut över patienterna. Den dåliga hygienen är däremot inte unik för Egypten, så det förklarar inte varför Egypten har så oerhört mycket mer hepatit C än något annat land.

En förklaring kan vara att det hänger samman med ett försök till massbehandlingar mot schistosomiasis (bilharzia) som genomfördes med injektioner för några decennier sedan. Äldre egyptier bär i större grad på hepatit C än yngre. Det kan härröra från det faktum att samma injektionsnålar användes till många människor. Men det förklarar inte allt om den höga förekomsten av hepatit C. Man kan inte utesluta hittills okända smittvägar. Trots det, är risken att du som tillfällig besökare skulle drabbas av hepatit C oändligt liten - om du bara är försiktig med injektioner o.d. Det är samma försiktighetsåtgärder man alltid bör vidta och som skyddar mot många smittor.

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

Kan man dricka vattnet i Egypten?

Njaaa... vattnet är dåligt och det finns många problem med det.

Vatten i naturlig form är en smittorisk i Egypten. De flesta utlänningar köper buteljerat vatten och dricker det. Det är säkrast och jag rekommenderar det vid ett tillfälligt besök. Många Egyptier köper också sitt dricksvatten.

Kranvattnet i Cairo och vissa andra stora städer är i allmänhet smittfritt, på grund av en hög klornivå. Den gör det dock olämpligt som dricksvatten, eftersom klor orsakar oxidation i kroppen. Det är faktiskt ett av de mest oxidationsalstrande ämnen vi känner.

Det mesta kloret avdunstar ur vatten om det får stå upphällt och öppet ca. en halvtimme, med ytan i fria luften.

Kan man då dricka kranvattnet om man låter kloret avdunsta först?

Nej, jag skulle ändå avstå på grund av andra föroreningar, som utgör ett stort hälsoproblem i Egypten.

Kranvattnet bör först och främst kokas om du ska dricka det. Helst ska det filtreras också, med fint filter. Det kan man inte hålla på med om man är turist eller tillfällig besökare, då är det bättre att hålla sig till buteljerat vatten. Det är billigt och tillgängligt på de flesta ställen. Men se till att flaskan är förseglad. Skrupelfria försäljare kan annars använda tomma flaskor, fylla dem med kranvatten och sälja som nya.

Det finns många märken av flaskvatten att köpa. Importerade sorter kan kosta uppåt 15 pund, medan lokala sorter kostar högst 3 pund flaskan. Kvaliteten växlar, men det är inte alltid så att de dyrare är bättre. Mineralvatten är alltid vanskligt. Men jag tycker inte att det behöver vara nåt problem vid ett tillfälligt besök. Då rör det sig om så kort tid och totalt liten vattenmängd. För den som bor i Egypten är det emellertid en allvarlig fråga. Många i Egypten dör av cancerformer som anses vara orsakade av föroreningar i dricksvattnet, inte minst tungmetaller.

Om du dricker kaffe på ett kaffehus/café får du ofta ett glas vatten också. Drick det inte! Det kan vara rent kranvatten.

Kranvatten duger att tvätta sig i eller för dusch. Undvik däremot att bada utomhus i sötvatten, och framför allt i Nilen. Stick inte ens ned handen eller en fot i vattnet. Där finns nämligen parasiter, varav den mest farliga är bilharzialarven som kan ge den svåra sjukdomen schistosomiasis, eller snäckfeber. Sjukdomen har funnits i Egypten sen urminnes tider. Den beskrivs redan i Berlinpapyrusen och Londonpapyrusen, två gamla papyrustexter som behandlar medicin.

Den nedre delen av Nilen (norra delen) har visserligen ibland ansetts bilharziafri, men det kan man inte lita på. Då och då hittas det parasiter även där. Var speciellt försiktig med stillastående eller sakta flödande vatten som kommer från Nilen, t.ex. i bevattningskanaler. Gå inte barfota eller med öppna sandaler där, även om du skulle se lokalbefolkningen göra det.

Vatten heter mayyah [مييه] på arabiska.

Vill du köpa mineralvatten, heter det mayyah maadaniya [مييه معدنيية].

Kräftor - ett misstag med konsekvenser

Kanske du har haft kräftskiva i augusti, och möjligen var kräftorna från Egypten? Men visste du att kräftor inte har funnits i Egypten längre än sen 1980-talet och att deras närvaro där är baserad på ett stort misstag? En räkodlare i el Qanater, en stad i guvernementet Qalyubia, norr om Cairo, råkade av misstag köpa kräftor istället för räkor från USA. När de kom var de inte vad han hade väntat sig, så han dumpade dem i Nilen. Där har de spritt sig, finns nu allmänt och orsakar många problem i Nilens ekosystem. 

Det finns emellertid en potentiellt god effekt av kräftspridningen. I Nilen lever en farlig parasitmask: bilharzia eller schistosoma, som orsakar sjukdomen Schistosomiasis, ett stort problem i Egypten. Kräftor tycks äta upp de sniglar som tjänar som värddjur för Schistosoma. Det har gjorts flera vetenskapliga studier om detta. Resultaten är lovande.

Kräftor som mat har väl inte slagit igenom i Egypten. Många människor vet inte vad det är eller ser på det med misstänksamhet, och kräftor har ingen plats i det traditionella köket. De kunde emellertid utgöra en billig och rik proteinkälla. Om de nu inte bär på för mycket skadliga bakterier, som en studie antyder. 46.67% skulle vara otjänliga som människoföda!

Det påstås om kräftorna att alla absorberade föroreningar avlagras i skalet (som ömsas flera gånger om året), därför skulle köttet vara mycket rent. Man hävdar till och med från vissa hålla att kräftorna renar Nilen och inte skapar röra i ekosystemet.

Sista ordet är säkert inte sagt om Egyptens kräftor ännu, men deras introduktion var ett misstag med stora konsekvenser (om de är övervägande goda eller dåliga ska jag låta vara osagt). Det kanske kan vara roligt att veta det då du sitter i Sverige och smörjer kråset med egyptiska kräftor.