Några kryddor på Egyptisk Arabiska

Vi fortsätter ordlistan med kryddor:

persilja - badonis - بقدونس
kanel - 'irfa - قرفة
ingefära - ganzabiil - جنزبيل
kummin - kamoon - كمون
gurkmeja - korkom - كركم
koriander - kuzbara - كزبرة
nejlika - 'oronfil - قرنفل
timjan - zahtar - زعتر

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Egyptiska Fantasisedlar - Egyptian Currency Design Challenge

Det har startats en tävling om design av nya egyptiska sedlar, "Egyptian Currency Design Challenge". Observera att  tävlingen är organiserad privat av en grafisk designer, som vill “showcase Egyptian art and culture through the exchange of visions, understandings and ideas specific to Egyptian designers”. Den är inte officiell och har ingen anknytning till Egyptiska Centralbanken, som, då tävlingen fått mycket uppmärksamhet, gick ut med ett officiellt uttalande där de bestämt tar avstånd från den. Konstnärligt kan den dock vara av visst intressse.

Inkomna förslag visas på den här Facebooksidan.

Mahmoud Abdel Aziz (1946-2016) och Egyptisk Film

Den 12 november dog Mahmoud Abdel Aziz. Han är förmodligen okänd för det stora flertalet svenskar, men han var ett stort namn i Egypten, där hans begravning idag (13 november 2016) visades på TV.

Mahmoud Abdel Aziz var skådespelare, känd från film, teater och TV i Egypten och hela den arabisktalande världen. En kortfattad biografi på engelska finns här.

Egyptisk film är inte så välkänd utanför arabisktalande länder, men det är en stor industri och ett litet antal skådespelare med egyptiskt ursprung har blivit internationellt kända. Den hittills mest kände är förmodligen Omar Sharif (1932-2015), som bland annat spelade huvudrollen i storfilmen Doktor Zjivago.

En egyptisk-amerikansk skådespelare, Rami Malek, är just nu aktuell för rollen som Freddie Mercury i en kommande film, Bohemian Rhapsody, om rockgruppen Queen.

Turistjägarna

Många egyptier har ett mycket osunt förhållande till pengar. Om du stannar länge i Egypten kan du inte undgå att konfronteras med det och kanske irriteras på det. Men även den tillfällige besökaren bör vara beredd på detta och stålsätta sig mot det.

Givetvis gäller det inte alla egyptier, men som tillfällig besökare möter du framför allt ett speciellt folkskikt: den stora grupp egyptier som lever på att skinna turister, turistjägarna. Numera, då turismen nått en lågpunkt, har de vissa problem, men annars hade de ett alltför lätt liv och tjänade mycket pengar utan nån större ansträngning. Det har gjort dem arbetsovilliga medan de samtidigt har ett efter egyptiska mått alldeles orealistiskt krav på pengar. Kort sagt, de är hänsynslösa och själviska i sin jakt på lättförtjänta pengar, och de drar sig inte för att direkt lura och bedra. Det här befolkningsskiktet består säkerligen av mer än 2 miljoner människor.

Utlänningar, speciellt européer och amerikaner, anses vara vandrande penningutdelare, och förväntas vara generösa långt bortom ordets egentliga innebörd. Det tror också att alla utlänningar är stenrika. Jag har mött egyptier som på allvar tror att alla européer har minst fyra miljoner EUR på banken! Sanningen är att många av de egyptier som är värst därvidlag, har mycket bättre ekonomi än den genomsnittlige européen. Dvs, de har sannolikt mer pengar (reellt sett) än du, problemet är bara att de inte kan handskas med dem. Resultatet är alltid att de är utan pengar, men tro inte att det är synd om dem. De har slösat bort sina. De är experter på att spendera mycket pengar och få väldigt lite för dem. Det spelar ingen roll hur mycket pengar de drar in, de skulle alltid vara utan ändå. Och de klagar alltid på att de inte har några pengar.

Det mest irriterande är nog att de anser att de har rätt att bli givna pengar och de hittar på allt för att du ska ge dem nåt. Till och med tiggarna på gatorna har ibland flera stora hus, ny bil och pengar på banken, de utnyttjar bara folks generositet och turisternas okunnighet. Det gäller naturligtvis inte alla, det finns genuint fattiga människor i Egypten, och de är många, men som tillfällig besökare är det i allmänhet inte dem du möter.

Turistjägarna hittar du överallt där turister förväntas dyka upp. De finns bland taxiförare, hotellpersonal och i vissa affärer i turiststråken - men många sitter utmed gator och torg och väntar på turister, på sina offer. Då någon tilltalar dig på gatan på bristfällig engelska, är det förmodligen en turistjägare. Han erbjuder sin hjälp, och vill dra dig runt till affärer och sevärdheter där han får kommission på vad du spenderar - fast det där med kommissionen talar han inte om för dig. Sen hoppas han du ger honom nånting för hans hjälp också. Det behöver du naturligtvis inte göra, han har redan tjänat mycket på dig om du handlat i nån affär han har tagit dig till.

Är han riktigt skrupelfri vill han bli vän med dig, bjuder dig hem och "odlar" din vänskap. Det är en falsk vänskap som helt går ut på att han förväntar sig att tjäna pengar på dig, helst mycket pengar.

Om du tycker du har nytta eller glädje av såna här figurer står det dig naturligtvis fritt att anlita dem. Man kan inte förneka att de har stor lokalkännedom och kan hjälpa dig spara tid om du vet vad du söker efter. Å andra sidan, var inte överdrivet generös mot dem. Det är de inte värda. 

Priserna du som turist möter är hutlösa. Du kanske tycker det låter billigt, men de pris de ger dig är säkert minst 2-3 gånger högre än de ger en egyptier. Därför måste du alltid pruta, och det är bra om du kan ha nån uppfattning om en realistisk prisnivå innan du shoppar i Egypten. De kan tiodubbla priset för dig och lita på din okunnighet, att du inte förstår att du faktiskt kan få varan för en tiondel av summan. Det gäller även tjänster som en taxiresa.

Sen bör du vara medveten om att en stor majoritet i Egypten lever på strax under 2000 EGP per månad. Det får nog betraktas som jämförbart med en svensk medelklassnivå. Prisnivån är låg. Det är alltså inte alls rimligt om någon vill ha 1000 EGP för att guida dig en dag. Du, med svensk ekonomisk nivå i bakhuvudet, tycker kanske det låter rimligt (och det är vad turistjägaren kallt räknar med), men det är alltså ett oerhört överpris för en dags arbete i Egypten.

Det finns också ett fult trick att ta med dig nånstans, visa dig nåt, eller till och med köra dig nånstans i bil, och först efteråt säga att de vill ha betalt för det. Betala aldrig under såna omständigheter! Vill de ha betalt ska de tala om det innan de gör nåt, så att du kan säga ja eller nej, inte ge sken av att göra dig en tjänst eller bjuda på skjuts och först efteråt säga "Jag vill ha 300 Pund". Så gör de systematiskt. Bara säg att du inte har mer pengar med dig.

Visa aldrig hur mycket pengar du har på dig och svara inte om de frågar. Vet de hur mycket pengar du har med dig, hittar de på ett sätt att få dig att spendera dem. 

Slutligen måste jag påpeka att det jag nu sagt gäller det speciella turistjägarskiktet i befolkningen, inte alla egyptier. Det finns oerhört många snälla, hederliga och hjärtegoda människor i Egypten. Men om du kommer som turist utan att i förväg känna nån i lokalbefolkningen, träffar du endast sällan på nån utanför turistjägarskiktet.