Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

torsdag 29 oktober 2015

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 2

Hur man konstruerar talen


I del 1 gick vi igenom en del tal upp till 1000. Men efter 20 var det bara jämna tiotal och efter 100 bara jämna hundratal. Nu ska vi se hur man konstruerar talen emellan. Principen är enkel, det är som i tyska. Man säger inte tjugotre, utan tre-och-tjugo; inte trettiofem, utan fem-och-trettio, osv. Ordet "och" heter "wa".

23 blir alltså talata-waeshrin, 35 blir khamsa-wa-talatin, osv, 86 blir sitta-wa-tamanin. (I det första talet blir wa-aeshrin i talspråk waeshrin.)

Då man kommer över hundra börjar man med hundratalet, sen är det samma sak.

653 blir suttomeya talata-wa-khamsin, 137 blir meya sabah-wa-talatin, osv.


Tusental


Då man kommer till tusentalen, behandlar man dem separat.

 1,000 - (١٠٠٠) - alf - ألف 
 2,000 - (٢٠٠٠) - alfin - ألفين 
 3,000 - (٣٠٠٠) - talat talaaf - تلات تآلاف- 
 4,000 - (٤٠٠٠) - arbaa talaaf - أربع تآلاف 
 5,000 - (٥٠٠٠) - khamas talaaf - خمس تآلاف 
 6,000 - (٦٠٠٠) - sit talaaf - ست تآلاف 
 7,000 - (٧٠٠٠) - sabah talaaf - سبع تآلاف 
 8,000 - (٨٠٠٠) - taman talaaf - تمن تآلاف
 9,000 - (٩٠٠٠) - tessa talaaf - تسع تآلاف 
10,000 - (١٠٠٠٠) - ashar talaaf - عشر تآلاف 

Därefter [antal tusen]+alf. T.ex.
52000 = itnin-wa-khamsin alf.

Tusentalet kommer först, sen hundratalet, och sen resten.
63517= talata-wa-sittin alf khumsomeya sabahtasher.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

onsdag 28 oktober 2015

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 1

Vi har redan tittat på siffrorna i Egypten. På begäran följer här orden för och uttalet av de vanligaste kardinaltalen - så gott uttalet låter sig beskrivas - plus talet skrivet på egyptisk arabiska.

Kardinaltal är de tal som anger kvantitet: ett, två, tre, osv. De skiljer sig från ordinaltal, som anger position: första, andra, tredje, osv.

Kardinaltalen är viktiga om man ska köpslå om priser, nåt som även den tillfälliga besökaren behöver kunna.

Det är att märka att bokstäverna "kh" här står för ett ach-laut. Det förekommer i fem, "khamsa", och alla tal som bildas med femtalet: femton, femtio, femhundra, osv.


Talen noll till nio


0 (٠) - sifr - صفر 
1 (١) - wahed - واحِد
2 (٢) - itnin - اِتـْنين
3 (٣) - talata - تـَلاتة
4 (٤) - arbaa - أرْبَعة
5 (٥) - khamsa - خـَمْسة
6 (٦) - sitta - سِتة
7 (٧) - sabah - سَبَعة
8 (٨) - tamanya - تـَمانـْية
9 (٩) - tessa - تِسْعة


Talen tio till nitton


10 (١٠) - ashara - عَشرة
11 (١١) - hedasher - حِداشر
12 (١٢) - atnasher - اِتـْناشر
13 (١٣) - talatasher - تلاتاشر
14 (١٤) - arbatasher - أرْبَعْتاشر
15 (١٥) - khamastasher - خـَمسْتاشر
16 (١٦) - setaasher - سِتَّاشر
17 (١٧) - sabahtasher - سَبَعـْتاشر
18 (١٨) - tamantasher - تـَمانـْتاشر
19 (١٩) - tesatasher - تِسـَعْتاشر


Tiotalen tjugo till nittio


20 (٢٠) - aeshrin - عِشـْرين
30 (٣٠) - talatin - تلاتين  
40 (٤٠) - arabain - أربعين
50 (٥٠) - khamsin - خمسين
60 (٦٠) - sittin - ستين
70 (٧٠) - sabain - سبعين 
80 (٨٠) - tamanin - تمانين 
90 (٩٠) - tessin - تسعين 


Hundratalen


100 (١٠٠) - meya - مِية
200 (٢٠٠) - metin - متين 
300 (٣٠٠) - tultomeya - تلتمية 
400 (٤٠٠) - rubbomeya - ربعمية 
500 (٥٠٠) - khumsomeya - خمسمية 
600 (٦٠٠) - suttomeya - ستمية 
700 (٧٠٠) - subbomeya - يبعمية 
800 (٨٠٠) - tumnomeya - تمنمية 
900 (٩٠٠) - tussomeya - تسعمية 


Tusen


1000 (١٠٠٠) - alf - ألف


Halv heter "noss". Om nåt kostar 7:50, dvs 7 pund och 50 piastrar, säger man inte "sju och femtio", man säger 7-och-en-halv: sabah wa noss - vilket uttalas mer som sabah-å-noss.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

lördag 24 oktober 2015

Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam


Vardagsegyptologen. Katter i Egypten.
Nutida egyptisk strykarkatt på hustak
i en by mycket nära Saqqarapyramiderna.


Domesticering av Katten


Det har ibland sagts att katten togs till Egypten från Persien ca 2000 f.Kr, eller från Nubien, men det finns mycket som talar emot det. Det ser snarare ut som om den katt vi kallar tamkatt utvecklades från vilda arter i Egypten och spreds över världen därifrån.

Att katten domesticerades i Egypten är de flesta överens om, och tiden brukar anges till omkring 2000 f.Kr. Men det finns bevis för att en katt delade gravkammare med en människa i Mostagedda, i Övre Egypten, så tidigt som för 6000 år sedan. Det tyder på att katter åtminstone varit väsentliga långt tidigare.

Man kan också fråga sig varför man domesticerade katten. Det vanliga svaret är att den höll efter råttor. Men det svaret, liksom föreställningen att katter tar råttor, är lite besynnerligt. Katter tar möss, men knappast stora råttor som befolkar spannmålslager.  Faktum är att hundar är bättre på att fånga råttor. De kan dessutom, till skillnad från katter, tränas till en speciell uppgift.

Låt oss gå ett steg längre och fråga oss om katten verkligen är domesticerad!

Jag skulle vilja påstå att trots domesticeringsförsök med många djurarter, har bara ett fåtal låtit sig domesticeras. Hunden, hästen, och några till. Det är djur som kan fostras att tjäna människan, mer eller mindre som slavar. Det är inte många arter, inte mer än högst ett tiotal - och katten är inte bland dem.

Därtill kommer ett litet antal arter som tolererar att leva tillsammans med människan, men inte som tjänare, utan på jämbördiga villkor. Bland dessa finner vi katten. Du kan aldrig kontrollera en katt, den gör som den själv vill. Vill du bli vän med den måste det vara på jämbördiga villkor. Och du kan aldrig träna en katt till ett arbete, därtill är den alldeles för oberoende. Visserligen finns det uppgifter från det Gamla Egypten om att katter användes för jakt, men jag ställer mig tvivlande till att det var "arbete utfört åt människan".

Sanningen är troligen att endast sociala djur kan domesticeras, därför att de underordnar sig en grupp eller en ledare. Solitära djur, vilket inkluderar alla kattdjur utom lejonet, underordnar sig inte.

Om vi antar att mina resonemang är riktiga, vilket inte nödvändigtvis är fallet, återkommer frågan i en annan form: Varför uppstod det en speciell relation mellan människor och katter - närmast en slags symbios baserad på ömsesidigt samtycke? Och varför tycks den ha uppstått i Egypten?

Fördelarna för katten är uppenbara. Den kan få skydd mot större rovdjur och den får lättare tillgång till föda (matrester). Att få skydd åt nyfödda ungar kan mycket väl ha varit orsaken till att katten flyttade in i människors hem.

Fördelarna för människan är svårare att se. Förvisso håller katten efter smågnagare och möjligtvis ormar. Det kan ha varit ett tillräckligt skäl att tillåta dess närvaro, inte minst om smågnagarna spred sjukdomar och ormarna var giftiga. Men frågan är om det är allt, eller om det finns nåt mer, eller nåt annat.

En aspekt är att katten alltid och överallt tycks ha tillskrivits magisk, ockult eller religiös betydelse. Katter har ansetts stå i förbindelse med högre makter, ibland onda, och ibland har katter ansetts ge tur eller otur. Svarta katter är speciellt ominösa.

I det gamla Egypten var katten helig. Att döda en katt, även av misstag, gav dödsstraff. Blev katten helig för att den levde bland människor, och var så nyttig för människor, eller kom den att leva bland människor för att den redan innan av någon anledning var helig? Det är den berömda paradoxen om vilket som var först, hönan eller ägget. Svaret lär vi aldrig få veta. Men de gamla egyptierna trodde att en katt i huset kunde bringa lycka och tur. Katter bar juveler och mumifierades ibland då de var döda. Familjen de levt hos rakade ögonbrynen och hade sorg tills brynen vuxit ut igen. Man kan ju undra om de verkligen gjorde allt det för ett djur som bara hölls för praktisk nytta.


Kattlika Gudomar i Det Gamla Egypten


Kattlika gudomar förekom tidigt i Egypten. Den äldsta vi känner till är den lejonhövdade Mafdet, "The Great Cat", som tidigast är känd från en bild från ca. 3100 f.Kr. Hon var en gudinna som skyddade mot skorpionsting och ormbett. Hon representerade också rättvisan och avrättningar. Hon avbildas oftast som en kvinna med lejonhuvud, eller huvud av något annat kattdjur, ibland med hårflätor av ormar som slutar i skorpionstjärtar. I Pyramidtexterna (från ca 2400-2300 f.Kr.) beskrivs det hur hon skyddar solguden Ra mot giftiga ormar.

Bastet (eller Bast), den mest kända egyptiska kattgudomen, var från början lejonhövdad. Också Wadjet, som annars oftast associeras med en kobra, avbildades ibland lejonhövdad. Så även Sekhmet. Bastet benämns ibland som "Lady of the East", där Sekhmet är "Lady of the West".

Lejonet var viktigt i egyptisk symbolik, en symbol för kunglighet och makt. I allra äldsta tider fanns det vilda lejon i Egypten. De försvann dock ganska tidigt och var sällsynta redan under äldsta faraonisk tid. 

Som kattgudom finns emellertid ingen mer välkänd än gudinnan Bastet (Bast), vars kult troligen kom att undantränga Mafdets. Med tiden kom Bastet att associeras snarare med "tamkatten" än med ett lejon. Hennes kult kulminerade då Shoshenq I (som regerade 945-924 f.Kr) lät utveckla den redan då gamla staden Bubastis till sin och sin dynastis huvudstad. Bubastis var ett viktigt centrum i Bastetkulten. Staden låg öster om Nildeltat.

Enligt Herodotos togs katter till Bubastis för mumifiering och begravning.

Man har funnit kattmumier på flera olika håll. I Saqqara fann man tusentals och i Beni Hassan, har det funnit så många att 19 ton mumifierade katter redan i slutet på 1800-talet skickades till England för att användas som gödsel.

Bastet var i början Nedre Egyptens krigsguddinna, senare eldens, katternas och hemmets gudom, och hon ansågs speciellt skydda mot smittsamma sjukdomar och onda andar.

Kattdyrkan förbjöds i lag av den Romerske Kejsaren år 390 e.Kr.


Katter i Dagens Egypten - Katten i Islam


I dagens Egypten dyrkas katten naturligtvis inte, men katter tolereras i de flesta fall, och enligt Islam är katten inte oren. Det berättas att Profeten Muhammed hade en favoritkatt som hette Muezza och att han vid ett tillfälle då hon sov på ärmen av de kläder han ville ha då han gick till bön, skar av ärmen så att han kunde ta kläderna utan att störa den sovande katten. Sen strök han katten tre gånger, vilket, enligt berättelsen, gav katten sju liv och förmågan att alltid landa på fötterna.

Profeten ska också ha druckit vatten ur samma kärl som katten och han genomförde sin tvagning före bönen i samma vatten som katten druckit från. Det är ett oerhört vittnesmål om hur han betraktade kattens renhet, även rituellt. 

En katt måste enligt Islam älskas och behandlas väl. Att skada en katt betraktas som synd.

Islam statuerar också att en katt inte får säljas för pengar eller mot varor; att kattens saliv är oskadlig såvitt man inte kan se orenheter i kattens mun; och att man får leva med en katt, förutsatt att man behandlar den väl.

Tyvärr är det inte så att alla dagens egyptier behandlar katter väl, fastän Islam sitter djupt i Egypten, även då det inte är omedelbart synligt. Det sitter djupare i folksjälen än det gör i vissa andra länder där det till det yttre verkar strängare. Men det har inte hindrat myndigheter från att bekämpa gatukatter som ohyra.

Läs också:
Egyptisk Mau & EMRO

onsdag 21 oktober 2015

Övervärderad Egyptisk Valuta

Den egyptiska valutan, EGP, är kraftigt övervärderad och det hämmar Egyptens ekonomi. Istället för att låta marknaden bestämma priset har de bundit det egyptiska pundet till US-dollarn. Priset EGP-USD bestämms i praktiken av centralbanken tre gånger i veckan då man håller kontrollerade auktioner av USD till bankerna. Även om vissa nedskrivningar i värdet förekommer då och då, upprätthålls en groteskt hög kurs. Egyptens ekonomi är sämre än dålig - och trots alla propagandistiska storsatsningar förblir den urdålig. De pengar som kommit statskassan till del har huvudsakligen kommit från Saudiarabien och Gulfstaterna som ett rent (och, får man förmoda, tillfälligt) stöd till den nuvarande regimen. Räknar man bort dem, är ingenting säskilt mycket bättre än förut.

Den höga kursen håller tillbaka både utländska investerare och vad som kunde ha blivit egyptisk export. En lägre kurs på valutan skulle göra landet ännu billigare för turister och mer attraktivt för investerare. Genom att hålla valutakursen uppe kanske man helt förstör chansen att på sikt förbättra ekonomin.

Nu tycks man ha börjat inse detta och den senaste veckan har man gjort två små nedskrivningar av kursen, och mer kommer nog att följa. Men det egyptiska pundet förblir alltjämt en av världens mest övervärderade valutor.

Om du jämför det egyptiska pundet med den svenska kronan över en femårsperiod, har pundet lika ofta stärkts som försvagats. Det finns ingen ekonomisk grund för detta, det beror helt på bindingen till USD. Då dollarn går upp gentemot de europeiska valutorna, går det egyptiska pundet också upp, och ett dollarfall skulle automatiskt dra ned EGP också - då man jämför med SEK.

Här ser du hur EGP har förändrats i förhållande till dollarn under samma period. Den har bara gått ned. Dvs, du får mer och mer EGP för varje dollar. Men det är ingen naturlig nedgång, bara kontrollerade små nedskrivningar av en annars bunden kurs.

- - -

Uppdaterad 9 december 2015:


För nära en månad sen skrev man överraskande upp det egyptiska pundet i förhållande till dollarn. Det verkar alldeles galet, med tanke på att EGP är så oerhört övervärderad. Naturligtvis resulterade det i en massa spekulationer. Man kunde till exempel göra det för att förvilla marknaden och inta en för den egyptiska staten gynnsam position inför ett framtida scenario då man släpper växelkursen fri.

- - -

Uppdaterad 16 mars 2016:


Den Egyptiska Centralbanken (CBE) devalverade i förrgår det egyptiska pundet (EGP) med 14.5% i förhållande till USD. Det är en ganska stor devalvering, men inte tillräckligt stor. För att få ner EGP till en mer rimlig nivå krävs nog ett lika stort steg till. EGP är fortfarande övervärderad. Men ett ytterligare steg kommer kanske så småningom. Att ta allt i ett kliv skulle skapa för mycket problem.

- - -

Uppdaterad 3 november 2016:


CBE släppte idag den artificiellt höga EGP-kursen, vilket på ett ögonblick ändrade pundet till omkring 13 EGP för 1 US-dollar - jämfört med ungefär 8.80, som var den tidigare officiella kursen. På den svarta marknaden däremot, har kursen den senaste veckan varit över 18 EGP per US-dollar. Hur det ändrar sig där återstår att se, men det är möjligt att en mer flytande och realistisk kurs kan konkurrenra ut den svarta marknaden. 

Kursen är fortfarande för hög, givet Egyptens absolut usla ekonomi, men det är ett stort steg i rätt riktning. Egypten blir nu också ännu billigare för besökare. Devalveringen är betydande.

Steget tas framför allt pga att Egypten lider en svår brist på utländsk hårdvaluta, speciellt USD, vilket hämmar importen. En annan orsak är de krav IMF har ställt på Egypten för att ge ett stort lån.

- - -

Uppdaterad 6 december 2016:


Valutan har nu varit flytande i drygt en månad och pundet har sjunkit ytterligare. För en USD får man idag mellan 17 och 18 EGP, och för en svensk krona får man runt 1.90 EGP. Det var inte så länge sen man fick mindre än 1 pund för en krona.

Det har också varit stora prishöjningar, och det är kanske inte slut ännu. Men totalt sett håller prishöjningarna inte samma nivå som kursfallet, så från ett valutautländsk perspektiv, är Egypten idag billigare än förut.

måndag 19 oktober 2015

Månader och kalendrar i Egypten


I Egypten används flera kalendrar.



Den Gregorianska Kalendern


Civilsamhället använder den Gregorianska kalendern, det är samma som i Sverige. Månadernas namn är så lika att de lätt igenkänns.

januari - yanaayir
februari - fibraayir
mars - maaris
april - abriil
maj - mayu
juni - yuniyo
juli - yuliyo
augusti - agustus
september - siptimbir
oktober - octoobar
november - nuvimbir
december - dicimbir


Den Muslimska Kalendern


Den Muslimska kalendern används för att fastställa datum för religiöst baserade högtider och handlingar. Det är världens enda helt månbaserade kalender. En månad är exakt ett månvarv, så samma månfas inträffar alltid på samma datum. Ett månår är kortare än det Gregorianska året, så de Muslimska högtiderna vandrar runt och flyttar sig i regel 11 dagar från ett Gregorianskt år till nästa.

Muslimska år räknas från AH, anno hegirae - dvs profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina, vilken ägde rum 16 juli år 622. Det äldsta textbeviset för kalenderns existens kommer från en egyptisk papyrus från år 22 AH, vilket också är den äldsta bevarade arabiska texten från Islamisk tid.

Månadernas namn på egyptisk arabiska är:

Muharram
Safar
Rabi’ al-awwal
Rabi’ al-thani
Gamaada al-awwal
Gamaada al-thani
Ragab
Shaaban
Ramadaan
Shawwaal
Zu al-Qi'dah
Zu al-Hegah



Den Koptiska Kalendern


Det Koptiska året är ett solår och börjar den 11 september, Gregoriansk tid, eller den 12 september då det är Gregorianskt skottår. De Koptiska kristna började sin tideräkning den 11 september det Gregorianska året 284 e.Kr. Det var den dag Diocletianus blev kejsare i Rom och lät avrätta ett stort antal kristna i Egypten. Koptisk tideräkning förkortas AM, anno martyrium.

Det fornegyptiska året var ett sideriskt solår, baserat på Sirius heliakiska uppgång. Ett sånt år kan bli lite olika beroende på var på jorden man observerar Sirius. Året var indelat i 12 månader och 5 extradagar.

En Egyptisk kalenderreform 238 f. Kr., som i praktiken inte genomfördes förrän 25 f.Kr., synkroniserade den gamla Egyptiska kalendern med den Julianska - och den nya kalendern kom att kallas Koptisk. Men man ska också vara medveten om att den Julianska kalendern (på vilken den Gregorianska är baserad) ursprungligen var baserad på den Egyptiska, och huvudsakligen designad av den egyptiske astronomen Sosigenes. Således härstammar den Gregorianska kalendern också ytterst från Egypten.

Den Koptiska Kalendern används av den Koptiska Kyrkan, och av en del jordbrukare som jordbrukskalender.

Tout  (börjar 10/11 september)
Babah  (börjar 10/11 oktober)
Hatour  (börjar 9/10 november)
Kiyak  (börjar 9/10 december)
Tubah  (börjar 8/9 januari)
Amshir  (börjar 7/8 februari)
Baramhat  (börjar 9 mars)
Baramoudah  (börjar 8 april)
Bashans  (börjar 8 maj)
Baonah  (börjar 7 juni)
Abib  (börjar 7 juli)
Misra  (börjar 6 augusti)
Nasii   En avslutande månad på bara 5 dagar, 6 då det är skottår.

Läs också:
Sosigenes av Alexandria. Om mannen som designade den Julianska Kalendern

lördag 17 oktober 2015

Sothis

Jag har tidigare skrivit om Anubis och Wepwawet, men det finns ytterligare en fornegyptisk gudomlighet som åtminstone ibland associeras med en hund: Sopdet, "skicklig kvinna". Det grekiska namnet är Sothis. Gudinnan associerades med Sirius, stjärnan som markerade Nilens översvämning och nyåret.

Sopdet blev med tiden alltmer associerad med Isis, fastän hon i pyramidtexterna beskrivs som Osiris dotter (Isis var Osiris syster och maka).

Fastän från början avbildad som ko, senare som en kvinna med Övre Egyptens vita krona, kom Sothis ibland att avbildas som en hund. Senare, under Grekisk-Romersk tid, avbildades hon mest som ridande på en hund.

Centrum för kulten av Sothis var Saft-el-Hinna, nära nuvarande Zagazig i Nildeltat.

Det bör påpekas att den äldsta traditionen associerar Sirius med Sihor, som är ett annat namn på Anubis, en annan hund.

Namnet Sothis har givit namn åt vad som på Engelska kallas "Sothic cycle" eller "Canicular period" [från Latin "canis", hund]. Jag har tyvärr inte kunnat hitta några svenska termer för detta.

En "Sothic cycle" eller en "Canicular period" är 1460 år. Det är den tid som det enligt beräkningar tar mellan de tillfällen då Sirius heliakiska uppgång sker exakt vid början av det civila året enligt den fornegyptiska kalendern. Det förskjuter sig nämligen något varje år pga av kalendern inte är exakt. Den ger året exakt 365 dagar, så det blir en förskjutning på en dag varje fyraårsperiod.

Astronomiskt kan man uttrycka det som den period det tog innan Sirius återigen intog samma position i relation till solen.

Det finns dock betydande problem med att försöka beräkna längden av en "Sothic cycle" och frågan har inte slutgiltigt lösts. Tyvärr har den betydelse för kronologin, som för det gamla Egypten är mycket svårutredd.

Läs också:
Egyptisk Värmerbölja, Sirius och Hunddagarna
Anubis
Wepwawet & Khentymentiu
Hundar i det gamla Egypten

onsdag 14 oktober 2015

Veckodagarnas namn i Egypten

När du kommer till Egypten upptäcker du snart att veckosluten inte är desamma som i Europa. Svenskt lördag-söndag motsvaras närmast av fredag-lördag i Egypten. Söndag är en vanlig vardag. 


Veckodagarnas namn på egyptisk arabiska:

söndag - yum el-had
måndag - yum el-itnin
tisdag - yum el-talata
onsdag - yum el-arbaa
torsdag - yum el-khamis
fredag  - yum el-gomaa
lördag - yum el-sabt


Yum betyder "dag", och måndag till torsdag är bara numrerade; itnin, talata, arbaa och khamsa, är respektive två, tre, fyra och fem.

Yum el-had betyder "den första dagen", fast "had" är inte ett ord som i vardagslag används för siffran "ett". Det är samma ord som ingår i "den ende" [الأحــد], Al-Ahad, vilket är ett av Allahs 99 namn. Det betyder att Allah är en och odelbar.

Sabt är samma ordstam som sabbat.

Gomaa kommer från en ordstam som betyder "samlas tillsammans" och refererar till samlingen i moskén till fredagsbön.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

måndag 12 oktober 2015

The Capital - En Ny Egyptisk Huvudstad

En ny Egyptisk huvudstad? Ja faktiskt. Om Sisi får som han vill, ska det om 5-10 år stå en ny huvudstad färdig i öknen, halvvägs mellan nuvarande Cairo och Suez. Ett kinesiskt bolag, China State Construction Engineering Corporation, har redan kontrakt på att bygga första fasen.

Vid Suez ska det byggas en ekonomisk specialzon.

I teorin låter det kanske bra, men vad har en ny stad för utsikter att lyckas? Man vet ju aldrig, men ska man döma av hur det brukar vara i nutidens Egypten, blir det inte lätt. Det har byggts nya städer tidigare som inte uppfyllt förväntningarna alls. Och den nya huvudstaden har Dubai som förebild! Det låter knappast som om det var vad Egypten behöver.

Man räknar med att den nya huvudstadstaden, som hittills saknar namn och bara kallas "The Capital", ska ge utrymme för 5-7 miljoner människor, och avlasta nuvarande Cairo, som idag har ca 20 miljoner invånare och 2050 räknas ha minst 40 miljoner. Men risken är stor att en ny stad förblir delvis tom. Det har hänt förr. Eller också bebos den av den byråkratiska eliten, medan nuvarande Cairo lämnas att förfalla ännu mer. Nya städer blir helt enkelt för dyra för vanliga egyptier.

Här är en bra artikel "Egypt’s new desert capital: metropolis or mirage?" från Financial Times den 5 juni i år [2015]. Den beskriver situationen mycket bra.

lördag 10 oktober 2015

Egyptisk Mau & EMRO

Egyptisk Mau är en kattras, som ska ha uppkommit 1952 i Italien, när en rysk exilprinsessa såg den egyptiske ambassadörens katt och övertalade honom att skaffa henne ett antal katter från Egypten, med vilka hon påbörjade avel.

DNA-analyser antyder att kattrasen troligen har sitt ursprung huvudsakligen i Europa och Nordamerika, men den har säkert med Egypten att göra såtillvida att katterna kom från området runt Cairo innan de kom till Italien. Det är också en vanlig föreställning att rasen härstammar från det gamla Egyptens heliga katter. Vad som är sanning och myt här kan jag inte uttala mig om, även genetiska analyser kan vara svårtolkade. Men det är den enda naturligt prickiga kattrasen och den har skarabémärket i pannan, det ser ut som ett "M".

Katten var ett heligt djur i det gamla Egypten och det finns många kattmumier. Huruvida kattmumierna har genetisk släktskap med dagens egyptiska strykarkatter, som finns i massor, vet jag inte - men det är väl troligt, och det vore ett intressant ämne för ett forskningprojekt.

En privat organisation, EMRO (Egyptian Mau Rescue Organization) försöker rädda vad de uppfattar som maukatter i Egypten och delvis slussa in en del av dem i aveln av den formellt godkända kattrasen Egyptisk Mau. Katterna bekämpas som ohyra av de lokala myndigheterna.

De organiserar också vård åt sjuka katter och söker kattälskare världen runt som kan adoptera en katt. På det hela taget ett värdefullt ideellt arbete. Du kan läsa mer på EMROs website.

Namnet "mau" är härlett från det medelegyptiska ordet "mw", vilket betyder "katt".

Medelegyptiska är det språk som fanns i Egypten ungefär 2000-1300 f.Kr.

Läs också:
Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam

söndag 4 oktober 2015

Stormufti & Storimam

I slutet av artikeln om hundar nämnde jag Stormuftin och Storimamen vid al-Azhar. Men vad är det för figurer? Låt oss ta det systematiskt.

En Mufti är en Islamisk lärd som utfärdar fatwas, åsikter om hur Shariah, Islamisk lag, i olika sammanhang ska tolkas. 

I det Osmanska Turkiet började man på 1500-talet att ge officiell status och auktoritet till en Mufti över alla de andra, han kallades Stormufti. Han blev officiellt överhuvud för det religiösa etablissemanget i det Osmanska imperiet - med långtgående religiös och juridisk makt.

På 1800-talet, med Muhammad Alis turkiska influenser, införde man samma praxis i Egypten, och därifrån spred det sig sen till många andra länder.

Al-Azhar i Egypten är Sunni-Islams främsta lärosäte i världen. Det betyder att Stormuftin vid al-Azhar väger mycket tungt även utanför Egyptens gränser. Den ende som kan jämföras med honom därvidlag är al-Azhars överhuvud, Storimamen.

Egyptens nuvarande (oktober 2015) Stormufti är Sheikh Shawki Ibrahim Abdel-Karim Allam, som tillträdde sitt ämbete i februari 2013.

Den nuvarande (oktober 2015) Storimamen vid al-Azhar är Sheikh Ahmed Muhammad Ahmed el-Tayeb, som tillträdde 2010.

lördag 3 oktober 2015

Nefertitis grav?

En brittisk egyptolog, Nicholas Reeves, har en intressant teori som troligen kommer att utforskas inom kort med hjälp av radar och värmekameror. Teorin är spekulativ och har mött hårt motstånd i egyptologkretsar. Men man ska vara medveten om att egyptologi är en ung vetenskap som bygger på väldigt lite säker kunskap. I stort sett allt kan komma att omvärderas av framtida fynd.

Nicholas Reeves teori är att drottning Nefertiti, vars grav aldrig hittats, finns i en kammare inuti Tutankhamons grav, och att graven i första hand var hennes.

Läs Nicholas Reeves egen uppsats: The Burial of Nefertiti? (2015)  (Registrering krävs för nedladdning av pdf, men du kan läsa online utan att registrera dig.)

Det är glädjande att Egyptens Minister of Antiquities verkar positiv till en förutsättningslös utforskning av teorin.

- - -

Uppdatering 10 december 2015:


Undersökningar gjorda i November antyder att där sannolikt finns en kammare bakom väggarna i Tutankhamons grav. Resultat av radarskanning ska analyseras i Japan.

Den Japanske radarspecialisten Hirokatsu Watanabe är helt säker på att där i alla fall finns ett tomrum bakom en falsk mur. Men man känner inte till rummets storlek. Om det är Nefertitis grav är fortfarande för tidigt att säga.

Utgrävningar kommer av allt att döma att göras ganska snart.

torsdag 1 oktober 2015

Bil- & Gångtrafik i Egypten

Biltrafiken i Egypten är mycket kaotisk. 

Om du är van bara vid svensk trafik är det nog säkrast att inte försöka köra bil i Cairo. Här tutar man och kör, och man måste ta sin plats. Ingen ger dig företräde eller släpper frivilligt fram dig nånstans. 

Ingen verkar vara rädd om sin bil, utom kanske nån enstaka fantast med en som är alldeles ny. Men många av bilarna är gamla rishögar som skulle ha haft körförbud i Sverige långt innan de nått sitt nuvarande förfall. Bucklor och repor är vanliga, de skaver bilarna mot varandra när de försöker tränga sig fram. Och inte bryr man sig om att hålla filen vid filkörning. Man slingrar sig fram mellan filerna i rasande fart och kör även mot trafiken, på fel sida av gatan, då det ser ut som en snabbare väg.

En egyptisk god vän till mig berättade om en släkting som flyttat till England och skulle ta körkort där. Han blev underkänd gång på gång, fastän han varit yrkesförare i Egypten i 17 år. I England ansågs han som en trafikfara och förvägrades körkort. Vad jag förstår lyckades han aldrig få nåt - och det kanske var bäst så.

Föga förvånande, är frekvensen av trafikolyckor i Egypten mycket hög.


Bilar i Cairo. Konstnärligt intressant skrotbil. 1
Den här skrotbilen hittade jag på en gata under en morgonpromenad.

Bilar i Cairo. Konstnärligt intressant skrotbil. 2
Den stod där som om någon bara ställt den där och klivit ur.

Bilar i Cairo. Konstnärligt intressant skrotbil. 3
Bara en demolerad bil, men nästan som ett konstverk.


Även som gångtrafikant får man ibland vara försiktig. Att korsa en gata i Cairo under rusningstid är ett äventyr. Gångtrafikanter är som andra trafikanter, de ges inget företräde, utan måste tränga sig igenom även kompakt biltrafik. Man måste gå ut framför bilarna i nån liten glipa och tvinga dem att stanna eller sakta in. I början kräver det is i magen. Jag har sett turister i Cairo som står länge och tvekar om att korsa en gata. Om man känner sig osäker är det bästa att hänga på nån från lokalbefolkningen som ska över, och gå eller halvspringa samtidigt. Bäst är att gå vid sidan så du har dem mellan dig och trafiken.

En lustig sak är att lokalbefolkningen sällan går på trottoarerna. Istället går man ofta utanför trottoaren, på gatan, och till och med utanför de parkerade bilarna på gatan. Trottoarerna, då de finns, verkar vara mer till för försäljare eller tedrickande, dvs då anständiga trottoarer överhuvudtaget finns. I centrala Cairo är det hyfsade trottoarer, och så även i vissa "finare" områden, och de används i någon mån av gående, men på många håll består trottoarerna av högar med sten eller sand. Eller också är de trasiga och fulla med skräp.


Trottoar! Vilken trottoar?

Trottoar. Till vänster muren till arméns sjukhus i Maadi,
Mostashfa al Qouat al Moussalaha, som jag tidigare nämnt.


För övrigt ogillar egyptierna i allmänhet att gå. Många tar en tuktuk för bara ett par hundra meter, och en taxi annars. En tuktuk är ett litet trehjuligt fordon som är ett mellanting mellan moped och bil och ibland körs av barn. (Liknande fordon finns i stora delar av södra Asien, Mellarnöstern och Afrika som ett billigare alternativ till taxi.) De kör fort och omdömeslöst, ibland i bilfart, och är en verklig trafikfara. Som gående drar man hela tiden till sig uppmärksamhet av tuktuks och taxibilar som jagar kunder, och de kan inte förstå om man vill gå istället.

Under flera år brukade jag ta långa promenader i och runt Cairo under tidiga morgontimmar. Jag brukade gå ut klockan 5 och ibland ännu tidigare. Då är det inte hett, inte ens sommartid, det är relativt lite föroreningar i luften, och inte mycket folk eller trafik. Man kan till och med höra fåglar i buskarna vid Nilen vid den tiden på dagen. Senare överröstas de helt av Cairos trafiklarm.

Egyptierna själva har inte upptäckt morgnarnas tjusning. De som inte absolut måste upp sover länge, sen envisas de med att göra allting på kvällen eller tidig natt, under förevändning att det är svalare. Men kvällen är bara lite svalare än dagen, hettan håller sig länge. Det är först framåt 3-tiden på morgonen som svalkan är ett faktum. Sen kommer värmen gradvis då solen gått upp, och sommartid är det jättehett redan klockan 8 på morgonen. De tidiga morgontimmarna är skönast.

Vill man däremot shoppa eller gå in nånstans, bör man inte gå tidigt om man inte vet säkert att de öppnar tidigt. Affärer och sånt öppnar ibland inte förrän på eftermiddagen, sen är det i allmänhet öppet till midnatt, ibland ännu längre.